Hela skolan fotograferad på Times Square av Urban Höglund.
Längst bak står jag och Hans Löfgren med knutna nävar. För att få inresetillstånd till USA fick man inte ha varit medlem i någon kommunistisk organisation, men väl där bekände vi färg. Jag hade varit med i en kommunistisk organisation.
Så här såg T-banan ut i NY då. Jag glömmer aldrig den kompasslösa känslan när jag första gången klev in i en vagn som var så söndersprejad att det var som att befinna sig i en målning av någon abstrakt expressionist.
De två veckorna där bodde vi på ett hotell som låg vid Times Square och som hade haft sin storhet trettio år tidigare. Själva området kändes både kriminellt och kommersiellt. Varje dag bar det av neråt, mot East Village och vi besökte varenda galleri vi kunde hitta på vägen dit. Ju närmare vi kom The Village ju mer kreativitet började det dyka upp: klistermärken, graffiti, affischer, klotter precis överallt, kommentarer på väggar, trottoarer, en hel tomt full av skrotskulpturer, små butiker med självpublicerade fanzines och publikationer. Kreativiteten sprudlade som ogräs, och den var svart, humoristisk, galen och gränsöverskridande, sällan gullig eller insmickrande. På Tunnel dansade vi till "Sign O' The Times" ("High on crack and totin' a machine gun"), och på Pyramid dansade transvestiterna på bardisken. Jag bytte mina amerikanska cigaretter mot ett paket ryska från ett högljutt gäng ryssar i ett angränsande hotellrum, och hittade en radiokanal som bara spelade hiphop och där hörde jag för första gången kvinnliga rappare. Jag trodde de hette Sergeant Pepper, men killen i skivaffären lyckades till slut lista ut att jag ville ha Salt-N-Pepa's första skiva.
Jag kom hem hög på alla upplevelser som flippade runt i huvudet och som formades till en enda stor pil: DITÅT.
Den stora konstupplevelsen den resan var själva staden, och främst East Village. Där hade det etablerats en ny vildvuxen konstscen som spillde ut på gatan utanför själva gallerierna i form av graffiti, eller vad man väljer att kalla det. David Wojnarowicz visade sina t ex sina grejer på gallerierna där. Det gjorde även Peter Nagy, Anton Van Dalen, Gretchen Bender, Jenny Holzer, Alan Belcher, Jane Dickson, Joseph Nechvatal, Kiki Smith och många många andra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar