Fanzines, Pladask och annat från 1979-80 och senare.

Två omslag jag gjorde för RIP som sedan blev Kannibal. RIP började som ett renoldat musikfanzine men breddades senare till en slags kulturtidskrift. Det fanns rätt många i början av 80talet. Dessa två trycktes på tidningspapper i kvällstidningsstorlek.

Innan  jag medverkade i RIP/Kannibal gjorde jag mitt eget fanzine som hette Sex & Död var ett offsett-fanzine i A5 storlek tryckt i 1000 ex om jag minns rätt. Jag gjorde tre nummer med olika namn; Sex & Död, Sex & Liv, Socialt Liv (efter Burning Spears låt Social Living) och det som aldrig kom ut som skulle heta Social Hjälp eftersom det var vad vi alla levde på.

Sex & Liv, baksida: Sture Johannesson.

Socialt Liv, baksida. Gunnar Lundkvist.

"Ett nattligt möte..." var en liten publikation/berättelse jag gjorde tillsammans med Jörgen Hammenskog. 

Och några andra jag medverkade i:

NU verkade i Uppsala där Roland Vila var drivande. Dr Krall gjordes av Anders Torgander i Malmö.

Anders idag.

Sidegaden gjordes i Köpenhamn. Det var Håkan Sandell som hade kontakt med dem och på det viset gjorde jag lite illustrationer för dem. 

På 80talet gjorde jag och Christian Cavallin några verkliga lågbudget-fanzine. Samt ett fint seriealbum, Pladask, som släpptes på Bakhåll i Lund.

Omslaget gjorde av Dan Backman som numera är journalist på Svenska Dagbladet men då var en underbar konstnär. Han gör fortfarande konst. Vi hade med honom på Tänd mörkret.

Socialrealism, Studentnytt och Socialbyrå 1:

 

Enfant Terrible Alingsås konsthall 25 september - 4 november.

Detta är en retrospektiv där alla verk är gamla, runt tio, tjugo år. Roligt att samla dem under temat barnrelaterade verk. Saker jag gjort som är kopplat till en barndom. Porträtten är dock från förra året och är det ena av två (skjortan) verk som går vidare till Varberg och Malmö senare i höst.

ENFANT TERRIBLE 

Ola Åstrands konstnärskap framstår som mycket konsekvent när man betraktar det i sin helhet - från hans första utställningar i slutet av 80-talet fram till idag. Hans basnäring står att finna i populärkulturen - i rockmusiken, serierna och filmens värld. Viljan att kommunicera är påtaglig. Ola Åstrand började som illustratör och skribent för olika fanzines.

'Jag kanske är en stor bäbis, men jag skriker i ditt öra tills jag fattar vad jag gör här.' 

Black Flag

Det är en mörk värld Ola målar upp, av mänsklig isolering, tomhet och uppåttjackad frustration. Ändå känns hans konst knappast dyster. Den våldsamma uttryckskraften parad med svart humor skapar spänning och blir underhållande - men aldrig bara underhållande. I Olas värld är uppror alltid rätt och han förblir en provokatör.

Alingsås konsthall visar tillsammans med Konsthallen i Varberg och Malmö konstmuseum en tredelad retrospektiv av Åstrands konstnärskap. I inledande Enfant terrible har Ola samlat verk med barnet som tema. I Varberg senare under hösten och i Malmö 2011 kommer fokus att förändras och utställningarna får en mer politisk udd, en känsla av 80-tal och ”post-punk”. De senare utställningarna har den gemensamma titeln Rastgård, men verken blir inte desamma på någon av utställningsorterna.

Nyligen, inför de kommande utställningarna, har bok- och skivbolaget Kning Disk givit ut boken Tryck. I den rikt illustrerade boken presenteras Ola Åstrands kompromisslösa arbete sedan 70-talet fram till idag. Texterna är skrivna av Annika von Hausswolff, Pontus Hammarén och Clemens Altgård. Boken kommer att finnas till försäljning under utställningen. (Se www.kningdisk.com).

Pontus Hammarén

Foto: Josefine Larsson.

http://jsvin.blogspot.com/

FOTO: MÅRTEN ÖHMAN

OLA OCH LEJONET. I utställningen Enfant Terrible ingår olika föremål som återfinns i många barns lekrum.

Ola förvandlar konsthallen till lekplats

2010-09-28 ALINGSÅS: 

Vad har ett gigantiskt tyglejon, två polisbilar och ett trettiotal svartmålade tågvagnar med varandra att göra? Hitta svaret, och mycket mer, på Alingsås konsthall. 

Han är romantikern som gärna hade arbetat som bildhuggare under Medeltiden, fast bosatt i kommunistiska DDR. I lördags var han dock livs levande i Alingsås konsthall då det var vernissage för utställningen Enfant Terrible, en titel hämtad från den franske författaren Jean Cocteaus roman, från 1929.

– Jag ville visa några grejer som jag inte visat på många år. Några av verken har varit nedpackade i 20 år, säger konstnären Ola Åstrand.

Det äldsta utställningsobjektet daterar sig så långt bak i tiden som 1983, och därmed blir det också en reprospektiv över ett konstnärsliv. Fotografier, installationer, teckningar och kläder är inrymda inom konsthallens orangea väggar. I samband med utställning ger Ola Åstrand också ut en bok, Tryck, där läsaren kan förjupa sig i dennes konst.

På en galge mitt i rummet hänger en t-shirt på en krok. En tecknad ung man ler, och under honom texten ADHD.

– ADHD är en kraft, och vanligt är att man visar en bekymrad unge. Men man kan vara glad trots att man har ADHD.

En bit bort står ett tyglejon, och bredvid ett par polisbilar. Objekten som skulle kunna vara hämtade från vilket barnrum som helst, har förstorats och ingår nu i en helhet som både är lekfull, färgglad och samtidigt lite skrämmande. Porträttfotografierna med gamla ögon på nya ansikten och vice versa, stirrar uppfordrande på besökaren.

Ola Åstrand menar att han hatar museala hängningar, och han har försökt skapa ett utställningslokal som ska påminna och en lekplats eller ett nöjesfält.

Trots alla ryggdunkningar och värmande ord från den månghövdade skaran besökare går det dock inte missa att det sveper en förändringens vind över konsthallen denna dag, som indikerar slutet på en era.

Ola Åstrand har aviserat att detta kan bli hans sista utställning.

– Konstnärsyrket är svårt. Nu försöker jag tjäna lite kulor. Men jag skulle gärna fortsätta att jobba inom kultursektorn.

Utställningen Enfant Terrible är uppe till 4 november, och sedan kommer den att flyttas, om än i förändrad form, till Varberg och sedan våren 2011 till Malmö. 

Vuxna barn.