.jpg)
Jag skrattade när jag såg denna bilden i en dokumentär nyligen.
Den påminde mig om mitt eget förhållande till kultur.
Jag såg en annan dokumentär om hippies där jag insåg att det inte var någon skillnad på deras samhället eller det övriga, för även hos hippierna styrde männen. Förtäckta i sina mjukiskläder och långa hår så var det ändå ingen skillnad på dem och SD, för de tyckte också att kvinnorna skulle hålla sig i köket och amma barnen.
Vare sig om det är män eller kvinnor så gillar jag inte att bli patroniserad, pratad ner till, precis som alla andra vill jag känna mig jämlik. Men jag kan inte förändra någon annan, utan bara försöka reflektera över hur jag själv gör. Man får fan passa sig hur man låter. Jag är inte bättre än någon annan, eller sämre. Jag är jämlik och jag uttrycker mig som jag vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar