Mats är död. Vi gjorde en resa till NY 1993 för att samla in videor till Monitorfestivalen. Där delade vi rum (519) i tio dagar på Hotel Seventeen och hängde mycket på The Kitchen. Bl a visade vi svensk videokonst. Vi umgicks tätt några år då och DJ:ade tillsammans på en liten svartklubb i Gbg som jag glömt namnet på. Han deltog i Overground-utställningen. Han var också med i den ökända Sambucagruppen. Som gjorde en tavel-utställning i den trappa som leder ner från Masthuggskyrkan till Bangatan. Stefan Karlsson och Virgil Dejarv var de andra medlemmarna. Utställningen målades ihop under en vecka på Kanarieöarna. Då arbetade Mats på Frölunda Kulturhus. Senare Konsthögskolan Valand. Men då tappade han och jag kontakten. Mats var alltid snäll och full av komplexa tankegångar. Jag tänker ofta på honom. Det är obegripligt att han är borta.
fint att läsa
SvaraRadera. ja det är obegripligt och ofattbart. minns de där målningarna. har kvar nån. XL
Fina ord Ola. Mats var bra på att tänka. Som att han ständigt låg steget före, såg det från en ännu okänd plats. Hans flyhänta kabelkopplande på den tiden man kopplade saker med kablar, flöden i motorvägskorsningar, Mats videokurs, knuttejackan, konstfilmerna, blixtnedslagen av vidöppet tankearbete. Full av liv. Var fick han allt ifrån? Det borde inte vara slut här ...
SvaraRaderaSå heter det ja; "Motorvägskorsningar"! Som är så hopplösa i Gbg och som han satte sig och planerade om. Inte för att någon lyssnade på honom men...
SvaraRaderaomg, i dont want this is true. 4 thousands reasons ......
SvaraRaderamassa minnen... maraton visningar av videokonst på galleri Rotor (som då låg på Vasagatan), hur jag cyklade ut till Mats på Frölunda för att sitta i ett pyttelitet och stökigt kyffe och redigera VHS, som så många andra som började med video då - det var inte på Valand det fanns, det fanns där Mats var. Så många gånger jag fick först cykla hem till honom och Monica o väcka honom och dricka kaffe ur San Pedro bryggaren :). Mats texter - oändliga och komplexa tankegångar som fick mig att inse hur lustfylld och balanserad Vandringen är och hur det gäller att hålla sig i den riktning livet går. Mats - hjärtevarm. Jobbarkompisen på ”Fri konst och Nya media”, han tänkte och var redigeringen - kunde allt verkade det som, ofta på knä kopplandes. Och roligaste samtalspartnern, allt blev kul liksom.
SvaraRaderaJa det var viktiga år. Mats var anledningen att Frölunda blev närmare. Man satt en del i det där fiket också.
SvaraRadera